Byggfakta har haft koll på byggbranschen sedan 1936 och tar bland annat tempen på byggandet i sin Byggstartsindikator. Och man får gräva djupt i arkiven för att se en nedgång som liknar den vi nu är inne i.
– Man får åtminstone gå tillbaka till början av 1990-talet för att se en sådan här dramatisk utveckling. Men man får inte glömma att vi kommer från en hög nivå med runt 70 000 bostäder per år, där byggandet varit uppskruvat och till viss del också pandemidopat, säger Tor Borg, som bland annat jobbat som chefsekonom på SBAB innan han inriktade sig på bostäder och fastigheter.
Och även om det är för tidigt att prata om en ljusning, så börjar bostadsbyggandet i alla fall känna botten under fötterna.
– Byggstartsindikatorn visar att det har bottnat, förmodligen på runt 20 000 bostäder om året. Men det senaste året har flera projekt som är rapporterade som byggstartade sedan visat sig vara uppskjutna eller nedskurna, och det finns inga garantier för att det inte kan komma mer sådant.
Att fler nu räknar med att räntorna är på väg ner, eller i alla fall inte kommer att ticka uppåt, skapar förutsättningar för en stabilisering. Men Tor tror att det är långt kvar till en återhämtning.
– Finansieringssidan är det viktigaste för bostadsbyggandet. Både de som köper bostaden och de som bygger den måste i de allra flesta fall finansiera det med lånade pengar. Men tittar man på hushållen så påverkas de inte bara av räntorna. Realinkomsten har gått ner 10-15 procent och betalningsförmågan är mycket lägre idag än för tre-fyra år sedan.
Kostnaden för byggmaterial spelar också in.
– Även om kostnaden för de flesta byggmaterial inte stiger längre så ligger de fortfarande 25-30 procent högre än före pandemin, samtidigt som bostadspriserna gått ner snarare än upp. Gapet mellan kostnaden för att bygga en bostad och vad den kan säljas för är större idag än för några år sedan.
Gör det att göra en prognos för när det vänder?
– Det är svårt. Det är klart att vi skulle kunna få se en stor räntenedgång, men då skulle det förmodligen hänga ihop med att ekonomin går mycket sämre och då blir efterfrågan på nybyggda bostäder mindre. Om man får önsketänka och vi får en räntenedgång samtidigt som hushållen har jobben kvar skulle det kunna börja ticka uppåt en hel del, men det känns inte så sannolikt det närmaste året, säger Tor.
En annan sak som skulle kunna få fart på bostadsbyggandet är politiska beslut.
– Man skulle kunna gå in politiskt och stimulera bostadsbyggandet, men jag har svårt att se att man skulle kunna komma överens om några större åtgärder idag, det är väldigt små och symboliska saker man gör nu tycker jag. Det diskuteras mycket om byggregler och byggtider, det är viktigt men det börjar inte byggas bostäder imorgon för att man skruvar i reglerna.
Vilka delar av byggmarknaden tror du kommer att vända uppåt först?
– Byggandet utanför bostadssektorn har tuffat på ganska bra ändå, drivet av industriprojekten i Norrland. Det har även byggts en del inom skola och sjukvård och mycket fängelser, även om det är en liten del i det stora hela. Offentligt byggande är inte lika beroende av kapitalmarknaden, men man kan se att kommersiellt byggande börjar mattas av nu. Industriprojekten som pågår och ligger i pipen nu är väldigt stora, så det beror mycket på vad som händer med dem.
Texten är hämtad från nummer 2 2024 av tidningen ByggMaterial.
