Mitt i Göteborg reser sig nu Grand Central, som ska rymma både en del med service, handel och mat, och 7700 kvadratmeter kontor med en park med promenadstråk på taket. Det är med andra ord ett jätteprojekt med höga ambitioner.
Projektägare är statliga Jernhusen, och Peab är entreprenör.
– Det känns speciellt på många sätt att få vara med och bygga ett sådant här projekt med mycket återbruk och en fantastisk gestaltning, säger Magnus Wedholm, projektchef på Peab.
Grand Central byggs ovanpå Västlänkens underjordiska station vilket ställer lite extra krav på byggnaden, som till exempel ska klara av vibrationerna från tågen. I projektets kravställning finns en ambitiös målbild vad gäller återbrukat material. Till exempel ska 100 procent av teglet i fasaden och elstegarna vara återbrukade, liksom 50 procent av de runda ventilationskanalerna. Dessutom ska 50 procent av glaset och 50 procent av krossmaterialet vara återvunnet.
– De kraven kommer vi att klara. När det gäller smidesprodukterna som kopplar ihop betongbågarna med trästommen, var målet 50 procent återbruk. Där kommer vi att nå 20 procent, vilket motsvarar 41 ton. Enligt leverantörerna var det vid leveransen väsentligt mer än vad som levererats till något annat enskilt projekt, säger Magnus.
Att bygga med mycket återbruk kräver mer planering.
– För flera av de uppsatta återbrukskraven krävs bra kontakter. Det finns många goda initiativ med lokala återbrukshubbar men till projekt i den här storleken har vi tyvärr inte så mycket att hämta där. När det gäller till exempel återbrukat stål finns det bra strukturer, där ligger utmaningen i att de lagerlistor som man utgår från i projekteringen kan ändras om leverantören sålt till ett annat projekt innan man dragit igång, säger Magnus.
För att ytterligare få ner klimatavtrycket har man utvärderat olika produkter och hur mycket koldioxid man sparar på att använda dem.
– Vid varje inköp har vi ställt frågan om på vilket sätt leverantören kan hjälpa oss att minska koldioxidutsläppen.
Magnus märker att återbruk och ett lägre koldioxidavtryck efterfrågas i allt fler projekt.
– Jag tror att efterfrågan på återbruk kommer att fortsätta öka. Men någonstans blir ju även återbrukade produkter en ändlig resurs, så det gäller att hitta och säkerställa de resurserna.
En av leverantörerna till projektet är Brukspecialisten, som levererat imponerande 524 000 återbrukade tegelstenar till fasaden.
– Det är inte det största projektet vi levererat till men det är ett väldigt publikt projekt och det kommer att bli en unikt vacker byggnad. Projektet har en teknisk höjd som inte är så vanlig. Bland annat traditionell valvmurning och mönstermurning i fasaden som man inte ser så ofta, men även anpassning så att teglet inte fick väga för mycket. Men man har haft en lång och bra projekteringstid där vår konstruktör fått vara med, säger Jacob Steen, vd för Brukspecialisten.
Att få tag i tegel till ett sådant här projekt är egentligen inga större problem för Brukspecialisten, som levererat till många stora och komplexa projekt genom åren.
– Vi är en av få i Europa som har en CE-märkning på vårt återbrukade tegel, vilket innebär att det klassas som en byggprodukt igen när det kommit igenom vår produktion, och de vanliga garantierna går in. Vi märkte att marknaden kände mycket större trygghet i att använda produkterna när vi fick CE-märkningen och det var också viktigt i det här projektet. Det som var utmanande just här var att de ville ha gult massivt tegel, och här i Sverige finns ett överskott av rött massivt och håltegel. När vi satt i projekteringsfasen hade vi dessutom några större projekt på gång med just gult massivt tegel, så vi valde att ta teglet från vår partner i Danmark för att vara på den säkra sidan, säger Jacob.
Brukspecialisten bygger just nu sin andra industriella anläggning för återbruk av tegel utanför Katrineholm, vilket kommer att öppna dörren för fler projekt men framför allt säkra mer rivningstegel från Stockholmsområdet. Nu hoppas de att mer rivningstegel från hela landet ska passera genom deras anläggningar i stället för att slängas.
– Man borde kunna ersätta 40–50 procent av tegelvolymen i Sverige med återbruk, och idag ligger vi på 10 procent. Det är bra, men det finns mer att göra, säger Jacob.
En annan aktör som varit en del av projektet är Derome, som både levererat vissa produkter och hjälpt till med återbruk i andra änden genom sitt samarbete med Återbruksbyrån, som tagit emot spill och annat och sålt vidare till andra projekt.
– Det här projektet har väldigt höga hållbarhetskrav som drivit oss framåt i utvecklingen, och vi har haft nytta av att vi är flera bolag med expertis inom olika områden. Vi har till exempel vår egen transportflotta där vi har full kontroll över utsläppen, men har här också mätt utsläppen från våra leverantörers transporter för att kunna räkna fram exakta utsläppsvärden på det vi levererat, säger Andreas Fastén, säljchef storkund Göteborg på Derome Bygg & Industri.
Texten är skriven av ByggMaterials redaktion och hämtad ur nummer 3 2026 av tidningen.